Aleksanteri Wallius (född 1999) är en mångsidig finsk organist. Wallius vann första priset vid den 23:e orgeltävlingen i Wiesbaden. I den internationella orgeltävlingen ("Bachpriset") i januari 2023. Han var finalist, fick publikpriset och nådde topp tre i världens mest prestigefyllda St. Albans International Organ Competition sommaren 2025. Dessutom har han varit finalist i två stora amerikanska orgeltävlingar.
Wallius konserterar regelbundet runt om i Europa, både ensam och tillsammans med körer och olika ensembler. Bland dessa kan nämnas framträdanden som solist i Saint-Saëns Orgelsymfoni med Estlands nationella symfoniorkester (ERSO) och i Rautavaaras orgelkonsert i Musikhuset som solist med Academy Winds.
I Gamlakarleby stadskyrka skämmer han bort sina lyssnare genom att spela en generös portion av Bach och Julius Reubkes Sonat ur Psalm 94. Däremellan spelar han bland annat Olli Saaris Nattmusik.
Johann Sebastian Bachs preludium och fuga i Ess-dur är ett av kompositörens mest betydelsefulla verk. Det ramar in samlingen Clavier-Übung III (1739) som både inledande och avslutande stycke. Det tredelade preludiet tolkas som en symbol för den heliga Treenigheten. Det förenar element från den franska uvertyren (tema 1), den italienska konserten (tema 2) och den tyska fugan (tema 3). Det första temat symboliserar Fadern, det andra Sonen och det tredje – som kännetecknas av en figur i sextondelsnoter – den helige Ande. Den monumentala, femstämmiga och tredelade fugan utgör likaså en arkitektoniskt fulländad helhet.
Olli Saaris verk Night Music består av tre mycket olika satser: Funeral March, Tryst och Ritual. Ordet ”tryst” syftar på ett hemligt möte mellan älskande. Denna vackra sats framfördes för första gången som en överraskning av kompositören själv vid vårt bröllop i Berghälls kyrka (Kallio kyrka) år 2024.
Myten om Sampo är en av de mest kända berättelserna i det finska nationaleposet Kalevala. Detta gåtfulla föremål – som kunde skapa oändlig rikedom men också utgjorde en ständig källa till konflikt – för tankarna till den moderna tidens snabba tekniska utveckling och kapprustning, liksom till de spänningar och förskjutningar i den globala maktbalansen som följt i deras spår. I stycket The Forging of the Sampo tar musiken gradvis form i smedjan, där halvguden och smeden Ilmarinens outtröttliga hammarslag formar materialet likt glödhet metall. Olika versioner av Sampo skymtar förbi för att sedan åter försvinna. Finsk folktro, anspelningar på den i Finland så älskade heavy metal-musiken, orgeln som ett instrument med gränslös klangrikedom – där metall, trä och läder förenas genom mästerligt hantverk – samt fysisk virtuositet vävs samman till en omslutande upplevelse.
Julius Reubkes enda orgelverk är ett av romantikens mest betydelsefulla orgelstycken – vilket är än mer anmärkningsvärt med tanke på att kompositören avled vid endast tjugofyra års ålder. Verket fullbordades 1857 och bygger på den kraftfulla Psaltarpsalmen 94 (”Herre, döm dem som bryter mot din lag”). Sonaten är uppbyggd som en enhetlig helhet i fyra satser och rör sig från en mörk, hotfull inledning (Grave–Larghetto) mot dramatiska höjdpunkter och ett lyriskt Adagio, för att avslutas med en kraftfull final. Psalmen slutar med orden: ”Herren, vår Gud, skall förgöra dem.” Verket uruppfördes i Merseburgs domkyrka under samma period som även orgelverk av tonsättare som Liszt framfördes där.